Bara Elin

Igår när jag hade duschat och fixat mig höll jag på att dö av tristess. Plus att jag var jättehungrig. Blev irriterad för att jag var så hungrig och störde mig jättemycket på att jag inte hade nån vettig mat hemma och ingen att umgås med. Verkligen alla gjorde nånting. Så himla typiskt! Ringde hur många som helst - MEN -

Lars - Var i Hedsta och lagade bilen
Emily - Firade sin styvpappas mammas födelsedag
Marie - Var hos sina föräldrar, skulle festa
Johanna - Skulle iväg med Pelle till Färila o titta på en bil, sen åka till Järvsö
Malin - Hjälpte sin moster att flytta, skulle festa
Faster - Var sjuk
Nicklas - Umgicks med flickvännen, spelade spel
Stefan - Var på Åsen och tjusades, skulle äta köttbullar
Olle - Var i Gävle på McDonalds, skulle titta på Magnus föreställning

Och ja,

Ida bor ju inte i Ljusdal (och så var hon i Sundsvall med för den delen)
Kristin är i Thailand
Frida har flyttat till fiskrensningen i Norge
Hanna sitter och syr i Borås

- Sen har jag inga fler kompisar. Typ. Så förstå vad utsatt jag kände mig. Så jag kokade nudlar, tyckte lite synd om mig själv och sådär. Hade ingen mjölk. Så typiskt. Orkade verkligen inte gå och handla. Men nudlar är inte nudlar utan mjölk. Men jag åt ändå och försökte se glad ut. Kändes lite bättre sen när jag slapp vara hungrig. Yes :)

Åkte till Lars och såg melodifestivalen i min ensamhet. Tände lite ljus och myste lite med mig själv, för Lars, han eldade och bar in ved och duschade och allt som man kunde göra, typ. Han ville nog inte se melodifestivalen han inte. Den typen. Fel låtar som gick vidare från duellerna i vilket fall, uscha. Dumt dumt dumt. Blir så besviken på Sverige ibland.

Men sen skulle jag skjutsa Malin från Tallåsen till Ljusdal, Lars ville med - så han fick köra eftersom vi var tvungen att ta hans bil då.. Yes. Sen for vi o tankade. Åkte hem till Nore, åt lite igen. Kollade på teve. Umgicks. Sen skulle jag skjutsa Anton Olsson hem till Järvsö efter krogen. Så jag höll mig vaken. Blev lite piggare när jag gick upp o startade bilen, så då gick jag och stängde av den igen, och så for vi senare, jag & Lars. För han ville med han också.

Vi kom i säng strax efter två. Låg och pratade och skrattade ett tag. Så himla härligt. Låg och tänkte på hur bra jag har fått det, jag tänker ofta på det. Hur mycket mitt liv har förändrats. Känner att allt ser så löjligt ut när jag skriver det, det är därför jag inte brukar göra det. Det känns som att jag verkar som en nykär 14åring som är helt förblindad av kärleken och öser en massa lovord över hur bra allt är för att jag inte kan se klart - och även fast det inte är bra egentligen. Det är inte så det är, det var förr det, det jag känner nu är en väldigt trygg känsla, en genuint bra känsla. Allt känns så vettigt. Har aldrig känt en så sund känsla någonsin, faktiskt.
 
Sen sov vi, i vilket fall som helst.