Adiemus

Ja, idag har jag varit hos Johanna, och så blev jag så himla sugen på nachos så jag var tvungen att ringa faster och fråga om inte dom ville äta det med mig, och det ville dom - så då for jag dit. Snacka om tur man har! :) Aaaow. Och Lovisa är ju bara så gullig. Alltså, ja, och hon blir ju bara större och större - växer så det knakar. Dock vaknar hon nog med en trevlig bula i pannan imorgon. Men så kan det gå.

 (Bild från midsommarafton, hemma hos farmor.)
 
Just nu sitter jag hemma, kom hem för kanske en halvtimme sedan eller så, och jag känner mej så himla harmonisk. Fast ändå inte, liksom. Sitter och lyssnar på Enya - Adiemus, den låten är totalt odödlig, jag fullkomligt älskar den! Över två år sedan jag hittade den nu, och den är fortfarande lika bra :)

Ja, med andra ord en hellyckad dag med toppsällskap all day through - liksom :) Haha.

Och som en himla snygg finish så ska jag säga att det sägs att hoppet är det sista som lämnar människan, och jag tror nog faktiskt att det stämmer himla bra. För man kan ju inte göra annat än att hoppas här i livet. Ibland hoppas man och får utdelning, och ibland hoppas man helt i onödan. Deprimerande finish insåg jag att det var nu. Men det får vi ta :)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0