Tragik

Jag fullkomligt hatar
Då hjärtat känns obekvämt
Då man känner det fysiskt
Inom sig
Då det gör så ont
Att det värsta
Vore det enklaste

Jag lever i ett stort trassel
Och det gör så ont
Då man ska reda ut det
Med sina egna fingrar
En massa håstrån lossnar
De slits bort
En massa Elin-hår
Som ligger på marken

Jag vet varken in eller ut
Jag vet knappt vad jag heter

Och jag tycker att det är så fruktansvärt
Fruktansvärt
Lessamt att det ska bli såhär
För det är det sista jag vill
Absolut det sista
Blotta tanken skadar mig mer
Än vad tusen knivhugg
Någonsin skulle gjort

Det var allt jag någonsin trodde på
Som nu är blodklumpar i min hals
Som väntar på att spys upp

Fruktansvärt tragiskt

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0