Pojkar, pojkar
Jag ska inleda med att säga att om det är någonting Elin Kristina Fredriksson är less på nu så är det pojkar. Jag förstår faktisk inte hur de flesta är funtade, och vad de egentligen tänker med? Och nu är det inte någon som har gjort någonting jättedumt just idag som jag skriver detta. Jag bara filosoferar, sådär i största allmänhet. Jag funderar på att bli nunna.
Läste även ut julklappsboken Det ska bli ett sant nöje att döda dig av Magdalena Graaf idag. Himla bra bok. Skildrar hennes liv som offer för hustrumisshandeln. Helt klart värd att läsas - och som sagt så äger jag ju den. Så det är bara att säga till.
Miniserien Talk to me slutade även idag. Den gick i fyra delar. Två igår & två idag. Den gjorde verkligen att man blev helt snurrig i huvudet. Vilka intriger. Man är ibland glad att man lever det tråkiga liv som man faktiskt lever - och detta var ett sådant tillfälle.
Så när man tror att man lever världens sämsta liv ska man tänka på dem som blir misshandlade av sina äkta män och bedragna av sina närmaste vänner. Jo tacka vet jag livet i Kårböle, det är fridfullt det.
Fast ibland får man faktiskt klaga, vilket jag tycks göra för jämnan. Men vetni? Det gör inget. Tycker jag att det suger så gör det det, det är väl mitt liv & jag tycker som jag vill i & om mitt eget liv. Och ni med. Om erat.
